Jag ser dig. Blir sedd av dig. Speglar och speglas. Jag anar varje skiftning i din iris. Lockas av pupillens djupa brunn att falla in och falla ner i. Tappar andan för en stund; fylld till brädden av den storhet som ryms i blickarnas möte. Orden vilar i tysthet. Ögonen talar och lyssnar istället. Talar om längtan, om rädslan, tveksamheten till att bli sedd så på djupet. Viskar om sorgen, sjunger om glädjen, lekfullheten, lusten. I mellanrummet mellan oss växer medkänsla, empati och tillit. Knyter samman, överskrider, perforerar gränsen mellan jag och du. I mellanrummet växer vi.
Eye gazing är en genväg till gemenskap och samhörighet. I en tid när vi ser mer av våra skärmar än varandra är ett ömsesidigt seende och låta bli sedd en magisk gåva att ge en annan person. Det kan kännas läskigt till en början, men när man vant sig kan det vara alldeles, alldeles underbart och djupt mänskligt.
- Sitt eller stå mitt emot varandra på ett avstånd som ni båda är bekväma med. Om ni vill kan ni ha fysisk kontakt, exempelvis genom att hålla varandras händer. Det är dock inte nödvändigt för övningen.
- Sätt en timer. Är någon av er ny för övningen, börja med en kort stund – 15-30 sekunder till exempel.
- Se in i varandras ögon – välj ett öga och låt din blick mjukt vila i/på det (det sägs att det vänstra ögat, alltså det som är till höger från dig sett, berättar mer och djupare om personen. Jag har ingen aning om det stämmer, men jag landar själv oftast i att välja ögat till höger från mig sett.)
- Andas lugnt och djupt. Blinka när du behöver. Håll blicken mjukt i den andres öga så länge det känns bra eller tills timern ringer.
- Bryt betraktandet. Ta några andetag och känn efter hur det känns i kropp, tanke och känsla. Om det känns rätt, dela gärna er upplevelse under eller efter betraktandet med varandra.
- Tacka den andra och dig själv för den gåva ni gett varandra och er själva.
För 3,5 år sedan blev tillämpningen av den här övningen över en lunch på indisk restaurang början till något väldigt vackert och starkt i mitt liv. Jag är mycket tacksam att blicken hos mannen på andra sidan bordet inte vek undan. Tacksam är jag också att vi fortsätter att möta varandras blickar, se och bli sedda så ofta vi har möjighet.