Lucka 25: ”Det vet väl inte jag”, eller att ge rum för mysteriet
”Det var då en välsignad jul”, sa Karl-Bertils ömma moder och fick något religiöst i blicken, för den här sagan...
Kategori: Existensen
Lucka 20: In i den mörkaste natten
När mörkret från mångdimensionella kriser och existentiella hot lade sig som ett blött snötäcke över livet och effektivt raderade ut...
Lucka 15: Beslut i sällskap av levande, döda och ännu inte födda
I veckan fick världen en ny klimatöverenskommelse när COP28 i Dubai avslutades på övertid. ”Ett paradigmskifte” läser jag, då överenskommelsen...
10 december: om gudarna och berättelserna om meningen med allt (42?)
Berättelserna som skapar mening och sammanhang åt livet ”We tell ourselves stories in order to live” skrev Joan Didion en...
Lucka 5: Ett med naturen
Solen lyser inte varje dag. Vi tror att vi alltid måste vara på topp, alltid glada, sprudlande och fulla med...
25 december – Förunderligt och märkligt
Förunderligt och märkligt Omöjligt att förstå Men dock så ljust och verkligt Och ljuvt att tänka på TEXT: NIKOLAJ FREDERIK SEVERIN GRUNDTVIG, ÖVERSÄTTNING OSCAR MANNSTRÖM. MELODI: CARL NIELSEN Inledningsorden i en av de vackraste julsångerna beskriver en känsla som, tillsammans med tacksamhet, vemod och sorg, kanske är den känsla som starkast definierar mina, Saras, livshorisonter. Tärnljus som fyller gångarna i St Jakobs kyrka och den pampiga trappan i Blå hallen. Tonkluster av unga röster när Storkyrkans ungdomskör improviserar över luciasångerna, glasorgeln som treorna på Stockholms musikgymnasium skapar i Ēriks Ešenvalds Stars och flätar samman med rösterna som svävar mot taket drygt 20...
17 december – Om mitt (och andras) behov av ett existentiellt språk
Jag har slagits flera gånger på sistone av att många sammanhang kring personlig utveckling och psykisk hälsa pratar om de...
13 december – om språken som lyser i mörkret
När mörkret från mångdimensionella kriser och existentiella hot lade sig som ett blött snötäcke över livet och effektivt raderade ut...
10 december – Mellanrum
Mellan rum. Där befinner jag mig nu. I ett rum mellan arbete och vila. Jag har semester. En hel veckas paus från alla sysslor hemma, för återhämtning och reflektion, men också nya utmaningar och äventyr. Ända sedan jag var liten har jag drömt om att få uppleva Röda havet. Att få dyka bland exotiska fiskar och sköldpaddor. Det gör jag nu, varje dag och precis som i fantasin, är det helt magiskt. Ovan vatten är det svårt att förstå vad som döljer sig där under. Havet är vackert blått och vågorna som slår mot reven krullar upp sig i vita...
5 december – min trosbekännelse
Det femte perspektivet i vår modell för helhetligt och helande handlande handlar om de riktigt stora frågorna. De som saknar tvärsäkra svar. De som inte sällan rör sig i rymderna som är bortom ord, bortom tid och bortom rum. De som handlar om vad det är att vara människa. De här frågorna som kan ligga gömda och glömda i många år. De har dock en tendens att poppa upp och börjar brännas på allvar när vi hamnar i en så kallad gränssituation, det vill säga en situation där livet får oss till att, på nya sätt, förhålla oss till och...